En såndär jobbig kväll
Det är jobbigt när ångesten kommer sådär oväntat, utan egentligen någon utlösande faktor. Ikväll är helt enkelt en sådan kväll där saknaden efter min lilla prinsessa vart för stor. Vissa gånger är jobbigare än andra och ikväll är väl helt enkelt bajs. Saknar kirr-språket, saknar det bubbliga skrattet, saknar att få handla små presenter, saknar att prata i skype varje dag, saknar att få fåna mig så mycket så du ler sådär stort även om det oftast räckte med att säga ditt namn för att få ett leende. Saknar att få krama om, men ondast gör nog att jag missar allt. Utvecklingen, alla framsteg, doktorbesök, målandet, din första flerordiga mening. Och det värker så i mitt hjärta, det är stunder som aldrig kommer igen. Aldrig någonsin kommer jag få vara med om alla dina första, moster älskade tjej. Från allra första stund stal du mitt hjärta och för mig kommer du alltid vara bästa tjejen i världen. Och jag får nog bara acceptera att det kommer vara dagar då allt känns skit, för sakna dig kommer jag göra varenda eviga dag jag inte är med dig. Och det gör ont att du inte kommer minnas mig..
De sägs ju att man ska vara glad över det man har istället för ledsen över det man inte har, och jag är lycklig som har min Theo, min Daniel, min fina familj som jag är uppvuxen i och min fina familj jag fått genom Daniel. Jag är tacksam för mina fina vänner och jag är lycklig över att vi kanske snart kommer bo på ett sätt många bara kan drömma om. Tänk er en stor gård där barnen kan springa fritt, jag kan odla i ett litet land, pyssla med möbler, slå lite golfbollar, bada i poolen osv osv osv. Så nu har jag påmint mig om ett par av de fina saker jag har också, som jag är tacksam över. Det är inte så illa pinkat de heller ♥
Min fina bebis, jag älskar dig så. Tack för att du förgyller mitt liv så väldans massor bara genom att finnas till. Tror du känner av att mamma varit lite ledsen idag, för du har varit så himla glad hela dagen och varje gång du tittat på mamma har du börjat jollra och gett mig ditt största leende.
Golf-familjen
Nu har vi blivit golffamiljen. Joråmensåatt så ligger det till. Kanske inte riktigt, men nästan iallafall. Daniel har ju helt fastnat för det, och så lurade han med mig och det är ju faktiskt riktigt roligt. Mycket beror nog på att vi är vinnarskallar bådatvå, så det som är kul är ju att se sig själv bli bättre och något som var ännu roligare var att jag på vissa hål fick färre slag än Daniel ;-) Theo låg i vagen och hejade på mamma, sen när han vart missnöjd bytte han famn lite hela tiden beroende på vem som skulle slå.
Tränar på puttar.
Och så världens gosigaste fötter, så små i sin mammas händer. Trots att bilden är lite oskarp och suddig på sina ställen gillar jag den. Min fina bebis, jag älskar dig så det värker i hjärtat ♥
Övning ger färdighet
Mitt hjärta när han tränade nacken. Vi lekte först i babygymmet och han slår nu efter sakerna, roligas är bollen som har en plinga i och den lyckas han slå på nästan hela tiden. Sen bytte vi och låg på mage en stund.
"Tar du kort nu då mamma? Skynda så håller jag i svansen!"
Mina hjärtan myser ♥
Sen kom Big och Krille och överraskade. De kom med en tidigare färja och ringde och sa "vi är hos er om tjugo min!" Har varit så mysigt att ha de nygifta här och Theo har fått mysa med blivande gudmor.
Onsdag
Ja jag måste nog vara sämst på att uppdatera just nu. Men livet rullar på i en väldans fart och jag hinner inte riktigt med, allra minst att blogga. Theo blir starkare och starkare i nacken och numer "sitter" han mest i famnen. Att upptäcka stora vida världen är döhäftigt tycker Theo och gör man tabben att ha tv:n igång har man en bebis som är heeeeelt inne i den ända tills mamma eller pappa avbryter ;-)
Theo älskar skötbordet och han börjar alltid jollra och ler när han får ligga där ♥ På bvc har de en mobil hängandes vid skötbordet som Theo älskar att kika på så det känns lite synd att inte vi kan ha någon där. Men den vid sängen duger bra den med.
Fina killen, du växer så det knakar.
Mamma och Theo
Igår var jag, älskling och Theo ner på Malmöfestivalen med Jenni, Markus, John, Sara och Douglas. Vi åt mat och gick och strosa en stund men vi blev inte så länge utan for vidare till affären och sen slutstationen John & Sara :-) Det var en helmysig dag/kväll ♥ Älskling hann ta ett par kort på mig och Theo också, det är inte ofta jag blir med på "bra" bilder eftersom jag oftast står bakom kameran, så de bilder som finns på mig brukar vara mobilbilder.. Men nuså!
kärlek ♥
Douglas är så fin med Theo ♥ gissa vem som kommer bli världens bästa storebror i framtiden?
På riktigt?!
Ja på riktigt nu, är detta verkligen min son? Har jag och Daniel verkligen fått världens finaste kille? Hur gick detta till? Ååååååh jag smälter och dör och smälter lite till när jag kollar på min bebis. Jag menar kolla bara hur han charmade sin mamma idag..
Sa ju det - världens goaste kille.
Theo
Nog för att jag är partisk, men min buse är den sötaste jag sett ♥
Förresten, kolla tuppkammen! Haha
Lördagsbabbel
Hej och hallå!
Sitter och väntar på att batteriet till min systemkamera ska laddas färdigt så jag kan föra över bilder. Springer i tvättstugan emellanåt också. Men vad gör det när det är så dåligt väder :-)
Daniel är och spelar golf och senare i eftermiddag ska vi hem till svärmor och äta mat och jag hade tänkt att utmana dem i Uno ;-)
Theo hade en dålig dag igår, inte så att han grät eller så men han var svårflörtad med sina leenden och han gnydde och grimaserade oavsett vad vi gjorde. Satt han i knät ville han att jag skulle gå med honom och efter någon minut gnydde han igen och då testade vi babygymmet och då var han nöjd någon minut och då fick han mat och så började det om såhär. Men jag tyckte det var mest gulligt om jag ska vara ärlig, en liten suris och han var så söt när han så tydligt visade sitt missnöje utan att gråta. Haha! Men idag vaknade jag upp till en helt ny bebis och det första jag såg när jag slog upp ögonen var ett öra-till-öra-leende ♥ Han har lekt och jollrat sen vi klev upp och är världens lyckligaste idag. Det värmer i hela mig♥
Älskling var så snäll och lät mig sova ut idag, Theo vaknade vid halv sex och ville ha mat, sen somnade vi om. Vid nio åt han igen och när vi var klara gick älskling upp med Theo. Sen efter tio någon gång knackar älskling mig på axeln och säger att Theo vill ha mat igen och så lägger han Theo bredvid mig. Han ammar en stund men sen somnar vi båda två, och vaknar upp klockan 12 (!!) utvilade och pigga. Då har älskling alltså tagit alla morgonblöjor och lekt och gosat med Theo så att jag fått sova utan att kliva upp ur sängen ända fram tills lunchtid. Lyx!
Nej nu kallar tvättstugan igen men jag återkommer med lite finare bilder på mitt gryn sen, tillsvidare blir det en blandad kompott från mobilkameran ;-)
Köpenhamn
Fina Sara, vad funderar du på?
Älskling ♥
Min fina, hormonprickar lite här och var. Tur att det försvinner ;-)
Busungen! Detta är precis innan han kutar för allt vad han är värd! Haha ;-)
Snabb som attans. I see you in the skies, amigos!
Tur att pappa är liiite snabbare.
Gofisen
Åh, tiden går verkligen fort. Kan man inte trycka på paus bara liiiiiite? Tänk att vår lilla bebis redan är 5 veckor och tre dagar. 5 veckor?! Detta innebär att han snart är två månader sen whoops är han tre månader och snart kommer vi hitta honom tjuvrökandes bakom husknuten. Men som tur är så får man faktiskt lov att pussa sin bebis obotligt mycket, nypa den lätt i låren, snusa i håret och kramas tills man klibbar fast i varandra.
Här är vår bebis alldeles nykläckt, dagen efter på bb.
Och här är vår bebis nu, så stor och glad. Ler till sin mamma och pappa varje dag nu och vi börjar lära känna hans alldeles egna personlighet. Exempelvis så ogillar han värme, bada är härligt men inte i längre stunder, att killa han på näsan får han att spricka upp i ett leende, han somnar kl 22-23 och sover ända till 06 oftast, det mysigaste som finns är att på morgonen ligga mellan mamma och pappa och så somna om med en tutte i munnen. Ja helt egna sätt har han börjat få och det är så spännande att se hur han utvecklas till en liten individ.
Det bästa vi gjort ♥
Och förresten, jag har börjat kunna tänka mig ett barn till, till och med föda igen. För inte var det så jobbigt, va?... Hahaha fyfan vad hjärnan är knäpp. Jag minns att jag ville dö men snart är hela den jobbiga biten förträngd och fylld med "titta-vad-man-får-i-belöning tankar".
