Det är så häftigt det här med att vara gravid. Tänk att MIN kropp klarar av att både skapa och sedan bära ett litet liv inuti sig? Kvinnokroppen är verkligen fantastisk som klarar detta och jag tänkte på det när jag var ute och gick tidigare idag. Det är många saker som blir så betydelselösa när man tänker på det, för vad spelar det egentligen för roll hur mycket man går upp när man är gravid så länge bebis och mamma mår bra?

 

En graviditet är något man ska tänka tillbaka på och minnas med glädje och lycka, inte ångest. Självklart förändras kroppen, och det jag personligen haft mest ångest över är att min ansiktsform ändrades ganska tidigt i graviditeten. Men det kommer ju återgå till sitt normala efter ett tag sen! Alla gravida är vackra, stora magar som små magar, vaggandes som löpandes, runda i ansiktet eller slanka. Det flesta människor är inte gravida så många gånger (nåja) och man kommer aldrig någonsin bara vara själv längre, det kommer alltid finnas en liten människa som påminner dig om vad din kropp klarat av. 

 

Nu längtar jag tills plutten är här så jag kan bil lite stark igen :-) För oavsett hur glad jag är över att jag fått lyckan att vara gravid, så ångrar jag att jag inte tränade både innan grav och dels under tiden, det hade varit häftigt att känna sig stark samtidigt som man är gravid! Så när junior kommit ska det mjukstartas och sedan ska jag börja träna upp framför allt mina ryggmuskler. 

 

Nä slutpratat, nu ska vi hem till svärmor och grilla! Antar att det är jag som får bli grillmästare denna gång också ;-)