Väskorna är packade, diskmaskinen kör sista diskningen och det är undanplockat i lägenheten. Visserligen lite dammigt kanske, men det lider vi ingen nöd av.

 

Bebis ligger och bökar på som vanligt och det finns nog inget mer underbart. Igår när vi hade varit en snabbis hos ett par vänner så fick jag satans ont i magen och spyan låg i halsen hela tiden i princip, så jag fick vanka mig in i sängen och av med alla kläderna för det kändes som att någon satt på min mage (tänk typ kvävande känsla fast i magen) och då ville jag inte ha något som helst mot kroppen. Så när jag ligger där och har ont så börjar bebis fara omkring där inne och allt oro släpper på en gång. Jag blev så lugn och blir alltid lika lycklig när bebis är vaken så tänker jag att all smärta och all oro i hela världen är värt detta, så länge bebis där inne visar att han mår bra. Tack å lov släppte magontet efter en stunds vila så det var kanske bara att jag anstängt mig för mycket eller något.

 

 

 

Älskade lilla buse. Jag längtar så efter dig! Vore härligt om vi kunde ses den 14e Juni, då vinner mamma en hög med tjugolappar då vi alla satsat på olika datum. Deal? Bra då bestämmer vi så!