Då sitter man här igen, bakis och trött. Först kom Johanna hit, vi satt och drack lite och snacka skit. När klockan tickade iväg begav vi oss till Möllan, där vi drack lite mer och snackade lite mer skit. Det som är så kul med Johanna är att med henne kan jag skratta sådär från magen, samtidigt som jag kan vara riktigt seriös och tråkig. Iallafall, efter att vi konstaterat att vi är smartare än alla, och att folk är idioter så tog vi bussen till donken. Varför är det så jävla gott med cheeseburgare när man är full?! Både jag och Johanna blir som två djur som typ måste slåss för sin föda. Vi kollar bara på varandra, jag konstaterar att det rinner lite dreggel från Johannas mungipa och förstår att hon tänker på samma som jag.

 

Så går vi med raska steg mot bussen, Inget kan stoppa oss!! Och sen när vi är framme? Då äter vi under total tystnad. Jag kan höra små mmm:anden och ooo:anden från Johanna och märker att jag förmodligen låter likadant. Efteråt skrattar vi glatt och konstaterar att den där jävla cheeseburgaren är tamefan bra för själen alltså! Åtminstone intalar vi oss det när vi dragit i oss skiten och klappat oss nöjt över magen.